Vilken färg har ditt företag?
Blå?
Grön?
Svart?
Kanske lila?
Det kan låta som en enkel fråga. Men bakom ett färgval finns faktiskt betydligt fler beslut än man först kan tro.
En färg kan få ett varumärke att kännas varmt eller kallt, lekfullt eller seriöst, exklusivt eller enkelt.
Och även om färgpsykologi inte är någon exakt vetenskap där varje färg har en bestämd betydelse, påverkar färg hur vi uppfattar ett visuellt uttryck.
Men det finns ytterligare en sak som är minst lika viktig:
Din färg måste fungera i verkligheten.
På skärmen.
I mobilen.
På papper.
På en bil.
I sociala medier.
Och tillsammans med text.
Varför väljer så många företag blått?
Titta på företag runt omkring dig.
Du kommer snabbt att hitta mycket blått.
Det är inte särskilt konstigt.
Blå nyanser förknippas ofta med exempelvis lugn, stabilitet, professionalism och tillit. Därför används blått av företag inom många olika branscher.
Men det betyder inte att blått automatiskt är rätt färg för ett företag.
Om alla använder blått blir färgen dessutom allt mindre särskiljande.
Det viktiga är därför inte att välja en färg som har en viss påstådd psykologisk effekt.
Det viktiga är att hitta ett färgsystem som passar företagets identitet och fungerar tillsammans med resten av designen.
Färgen ska passa företaget – inte bara ägaren
En vanlig utgångspunkt när ett företag väljer färg är:
”Jag gillar den här färgen.”
Det är förstås inte fel.
Personlig smak spelar roll.
Men om färgen ska vara en del av företagets visuella identitet behöver man också ställa andra frågor.
Vad säljer företaget?
Vilka kunder vill man nå?
Vilken känsla vill man skapa?
Vad använder konkurrenterna för färger?
Vill företaget kännas tryggt, energiskt, exklusivt, naturligt, tekniskt eller personligt?
Det finns sällan ett enda rätt svar.
En färg som fungerar fantastiskt för ett företag kan vara helt fel för ett annat.
Samma färg kan kännas helt olika
En mörk marinblå färg och en klar elektrisk blå är båda blå.
Men de ger inte samma känsla.
En djup blå kan uppfattas som mer sober och stabil.
En starkare blå kan kännas mer energisk och digital.
En ljus blå kan ge ett mjukare och luftigare uttryck.
Och färgen påverkas dessutom av vilka andra färger den kombineras med.
En blå färg tillsammans med vitt kan kännas helt annorlunda än samma blå tillsammans med svart, beige eller orange.
Det är därför man inte bör välja företagets färg isolerat.
Man väljer egentligen en färgpalett.
En färgpalett behöver mer än en färg
En grafisk identitet behöver inte bestå av tio olika färger.
Tvärtom kan en mindre och genomtänkt palett göra det enklare att skapa konsekvens.
En färgpalett kan exempelvis bestå av:
Primärfärg
Den färg som starkast förknippas med varumärket.
Sekundärfärger
Kompletterande färger som kan användas för variation och olika typer av innehåll.
Neutrala färger
Exempelvis svart, vitt, grått eller varmare neutrala toner.
Tillsammans skapar de ett system.
Det betyder att designern eller medarbetaren inte behöver uppfinna en ny färg varje gång något ska produceras.
En blå färg är faktiskt inte bara en blå färg
Här kommer den tekniska delen.
När du säger:
”Använd den där blå färgen.”
vet inte en dator, skrivare eller designer exakt vilken blå du menar.
Därför använder man färgkoder.
HEX
HEX används framför allt för digital design och webben.
Exempel:
#4A90E2
Det gör att en webbläsare vet exakt vilken färg som ska visas.
RGB
RGB används för digitala skärmar och bygger på rött, grönt och blått.
Exempel:
RGB(74, 144, 226)
CMYK
CMYK används framför allt inom tryck.
Färgen byggs då upp med cyan, magenta, gult och svart.
Det innebär att en färg som ser perfekt ut på skärmen inte nödvändigtvis kommer att se exakt likadan ut på ett tryckt papper.
Pantone
I vissa trycksammanhang används även Pantone-systemet för mer specificerade färger.
Det kan vara relevant när färgprecision är särskilt viktig.
Därför kan färgen se annorlunda ut på olika skärmar
Har du någon gång skickat en bild till någon och tänkt:
”Varför ser den där färgen annorlunda ut hos dig?”
Det kan bero på flera saker.
Olika skärmar kan ha olika färgåtergivning.
Ljusstyrkan kan vara olika.
Färgprofiler kan skilja sig.
En modern mobilskärm kan dessutom visa färger på ett helt annat sätt än en äldre kontorsskärm.
Därför är färghantering mer komplicerad än:
”Den här färgen ser bra ut på min skärm.”
Det är också en anledning till att en grafisk manual bör ange exakta färgkoder och användningsområden.
Färg måste också vara läsbar
En färg kan vara fantastisk som bakgrund och samtidigt vara katastrofal bakom text.
Tänk dig ljusgrå text på vit bakgrund.
Eller mörkblå text på svart.
Det kan se estetiskt ut i en designskiss.
Men om kunden måste anstränga sig för att läsa texten har designen misslyckats med en viktig uppgift.
Design ska inte bara vara snygg. Den ska fungera.
Kontrast är därför en central del av både grafisk design och webdesign.
Det handlar om att göra text, knappar och andra viktiga element tillräckligt tydliga mot bakgrunden.
Det är också viktigt ur tillgänglighetsperspektiv.
En person med nedsatt syn ska inte behöva kämpa för att läsa företagets viktigaste budskap.
Företagets färg ska fungera även utan logotypen
Det här är ett bra test.
Om du tar bort logotypen från en annons – känns den fortfarande som företaget?
Om svaret är nej behöver det inte vara något problem.
Men om färger, typografi, former och bildspråk är konsekventa kan de tillsammans skapa igenkänning även när logotypen inte syns.
Det är en av anledningarna till att stora varumärken ibland kan använda väldigt enkla visuella uttryck och ändå vara lätta att känna igen.
Det är inte en enskild färg som gör jobbet.
Det är helheten och konsekvensen över tid.
Färg är också en fråga om kontrast
Ibland handlar ett bra färgval mindre om själva färgen och mer om vad den placeras bredvid.
En mörk färg mot en ljus bakgrund kan skapa tydlighet.
En stark färg bredvid en neutral färg kan skapa fokus.
Två färger med liknande ljushet kan däremot smälta ihop även om de har helt olika nyanser.
Det är därför en färgpalett behöver testas i verkliga situationer.
Inte bara visas som små färgrutor i en presentation.
Testa färgerna där de faktiskt ska användas
En färg som ser bra ut i en grafisk manual kanske inte fungerar lika bra i:
- en knapp på webbplatsen
- en Instagram-bild
- en offert
- en bildekoration
- en roll-up
- en arbetsjacka
- en faktura
- en mobilapp
Det är först när färgen används som man verkligen ser hur den fungerar.
Det är därför en professionell visuell identitet inte bara definierar färger.
Den visar också hur färgerna ska användas.
Färger behöver inte följa trender
Precis som med logotyper är det lätt att fastna i vad som är modernt just nu.
En viss grön färg kanske är populär.
Ett år senare är det en annan färg som syns överallt.
Men ett företags visuella identitet behöver inte bytas varje gång designvärlden byter favoritfärg.
En bra färgpalett ska kunna leva med företaget.
Det betyder inte att ett varumärke aldrig ska förändras.
Men förändringen bör ha en anledning.
Inte bara:
”Den här färgen känns gammal.”
Den bästa färgen är inte alltid den vackraste
Det här kanske är den viktigaste poängen.
När du väljer företagets färger behöver frågan inte vara:
Vilken färg är snyggast?
Utan snarare:
Vilken färg hjälper oss att kommunicera vilka vi är?
Och därefter:
Fungerar den tillsammans med resten av vår visuella identitet?
En färg kan vara vacker.
Men om den är svår att läsa med, om den inte fungerar i tryck eller om den inte passar företagets uttryck behöver den kanske inte vara huvudfärgen.
Bra design handlar sällan om ett enskilt val.
Det handlar om hur alla val fungerar tillsammans.
Hur vi på Zenivo arbetar med färg
När vi arbetar med en visuell identitet tittar vi inte bara på vilka färger som ser bra ut tillsammans.
Vi tittar på hur färgerna ska användas.
Vilken färg ska vara dominant?
Vilka färger ska komplettera?
Vilka fungerar som bakgrund?
Vilka ska användas för knappar och viktiga element?
Hur ser färgerna ut på skärm?
Och vilka färgkoder behövs när identiteten ska användas i tryck?
På så sätt blir färgpaletten mer än några färgrutor.
Den blir ett verktyg för företagets kommunikation.
Nästa del
Del 4: Typsnittet säger mer än du tror
Serif eller sans-serif? Modernt eller klassiskt? Personligt eller tekniskt?
I nästa del tittar vi på hur typografi påverkar företagets uttryck – och varför valet av typsnitt kan förändra mer än man först tror.